Förlossningsberättelse del 2

Ja… Då var det dags igen. Barnmorskan lämnade rummet & vi insåg då i denna sekund att ingen hade ätit middag. Så vi ringde på Markus (Björns bror) som kom med proviant. Jag hade dock absolut ingen matlust men mina hjälpredor behövde energi!

Jag började filma lite & var så taggad mellan värkarna. Det är verkligen tur man får vila emellanåt .. Hade ju planerat att filma under förlossningen litegrann för vänner men det blev inte som planerat, eftersom allt blev väldigt intensivt…

Jag fortsatte kämpa på. Jag gick runt i rummet & rörde på mig hela tiden. Men när en värk var på ingång stod jag vid ett armstöd. Barnmorskorna (vi hade två) kom in då & då för att titta till bebisen (& mig såklart) Men hon mätte så hon mådde bra. Frågade också om jag vill testa på lustgas. Men jag vägrade. Kräktes sist & kunde bara inte sluta tänka att samma sak skulle ske igen. Så jag fortsatte utan bedövning. Klockan började närma sig 18 & nu börjar det göra ont på riktigt ; men jag är inte rädd & jag försöker andas så djupa andetag jag bara kan under värkarna. Björn & Julia peppade mig;

– Andas djupare Frida! Glöm inte att andas!

Trodde jag skulle bli skitsur men jag behövde bli påmind. Man tappar kontrollen när man har sådär ont. Jag får en värk som släpper, det kommer en igen precis efter som sitter i, sen kommer en igen, tre stycken så tätt intill! Då säger jag i värkarna att ;

Det här går inte, jag klarar det inte.

Då har en av barnmorskorna kommit in medans och springer fram till mig och säger;

– Det gör du visst Frida; kämpa på, du klarar det här!

Värken (värkarna) går över & jag får en paus & säger. –

Men klart att jag gör. Jag ska inte ha någon bedövning har jag ju sagt ; säger det bara då för det gör så ont. Då fnissar hon bara & klappar mig.

Klockan 19:00 skulle jag undersökas igen ; för att se hur mycket mer jag öppnat mig. Vi hade klivit in i rummet vid 15 tiden ungefär så bör ju hänt lite tänker jag, var ju endå öppen 6cm då.

Hon undersöker & säger att jag är öppen 7 cm men 8 när jag får en värk. Då frågar hon hur jag känner mig.

– Bajsnödig svarar jag.

Då ber hon mig ställa mig upp i sängen med armarna på ryggstödet och säger att jag ska trycka lite när jag får en värk. Jag lyssnar , jag trycker på… värkarna är inte värkar längre. Jag har kommit in i kryssningsfasen. Mitt vatten går & det säger bara PANG! Allting sker på en gång! Jag har Julia & Björn på varsin sida av mig som drar mig uppåt varje gång jag ska krysta, jag glider för jag är så svettig men dom kämpar på med att dra upp mig innan nästa krystning. Det gör så förbannat ont. Jag skriker som aldrig förr, jag skriker hjälp & alla möjliga ord! Jag håller ena handen mellan benen , varför vet jag inte, det kändes bättre då.

– Jag känner huvudet säger jag, jag känner håret!

Barnmorskorna säger , att – Men ja Frida det är ju för att bebisen är påväg ut nu!

Då hör man Julia & Björn ( hård & hårig ) sjunger dom till varandra lite tyst. För er som inte sett den kvinnan kan ju söka på det & Idol så fattar ni. Jag ville slå in deras ansikte med en stekpanna samtidigt som jag dog av garv inombords!

Jag fortsätter krysta & mår så illa, jag svettas , trycker allt jag kan, jag känner värkarna, jag känner när jag ska ta i! Jag känner allt! Jag har ju ingen bedövning, ingenting! Tillslut säger hon, – En till nu bara Frida , en till!! Då blir jag helt lycklig i hela kroppen trotts smärtan och ut kommer hon! Å jag får henne i min famn på en gång. Jag vågar titta på henne! Spelade ingen roll om det var blod! Smärtan försvann med en gång, som bortblåst. Hon var här. Äntligen! Men hur fasiken ?! Fyra timmar?! Vad hände? Jag va i chock! Å från 7 cm till att vatten går & hon föds på en halvtimme? Herregud vad jag kände mig stark! Så otroligt stark! Jag var så stolt över migsjälv!! Sån känsla! Å så otroligt häftigt att ha min syster där också! Hennes stöd gjorde så otroligt mycket! Björn var också helt fantastisk! Klarade verkligen detta för deras fantastiska stöd å pepp!!

WOW hörni! Det här var såååå häftigt! Sån känsla! Mår så otroligt bra efter också! Men nu ska vi inte ha några fler barn. Tror vi (?). Haha nej inte på några år iallafall …. är så lycklig att jag mår så oförskämt bra nu efter. Men med tanke på hur dålig jag var efter Filippa så är jag så värd de!!

Nu ska vi njuta av bebisbubblan med Filippa. All kärlek till er 🖤🖤🖤🖤

Här är en video ihopklipp från hela dagen då allting satte igång. Trodde jag skulle filma mer på förlossningen men jag hade så bövelens ont att jag tappade helt bort det. Men filmade lite och här är den! Hoppas det funkar, säg till annars (:

Här hade jag precis blivit sydd (första graden) moderkakan var ute, navelsträngen var klippt. Å äntligen! Vilken lycka! Sån kärlek! Hjärtat värker å jag kände att livet är så komplett nu. Kan inte bli bättre!

Första mötet för tjejerna. Filippa var så nyfiken. Ville hålla hennes hand å petade lite på henne. Men sen glömde hon bort lite. Hon är ju så liten, så svårt att förstå. Men du ska bara veta min lilla skatt. Ni kommer ha så roligt ihop!

Min fantastiska syster! Hon var till så stor hjälp dessa två dagar. Hon hjälpte mig med allt, byta binda, torka mig, ge mig mat & vatten, ja allting! Min älskade bästa vän! Jag är så glad att hon var med! Älskar dig så!

Jag är så lycklig å tårarna bara rinner! Herregud vad jag älskar att få leva det här livet!

Förlossningsberättelse del 1.

Wow. Vad vi kvinnor kan!

Jag är så otroligt imponerad på kvinnokroppen & hur en människa kan klara av en smärta som denna. Helt otroligt!

Jag har haft en helt fantastisk graviditet denna gång också; dock mått väldigt väldigt illa men har kunnat hantera det endå & mot slutet blev allt bättre. Inte kunnat jobba dock pga belastningen.. så varit sjukskriven december & nästan Januari ut. Välbehövt!

Har haft så många förvärkar & sammandragningar flera veckor innan födseln & dom har gjort så ont… Men den 25:e januari tidigt på morgonen runt 03:00 för att vara lite mer punktlig började jag känna dom där värkarna igen, fast nu kom dom hela tiden, & på morgonen(?) Jag låg där trött & tänkte ”men åh kan dom sluta snart så jag kan få somna om..?” Men det slutade såklart inte; så jag gick upp. Började städa, tvätta, duschade , gjorde mig i ordning… samtidigt som jag fick ont då & då. Tillslut insåg jag att det är nog dags … dom försvinner inte. Björn öppnade dörren till vår garderob där jag stod & plattade håret & säger – Är det dags att föda eller??? Varav jag svarar lite irriterat haha – Ja älskling; men gå & lägg dig å sov!! Så han gör ju som jag säger ; han somnar om. Några timmar senare har vi ringt till svärföräldrarna som ska vakta Filippa under tiden. Värkarna fortsatte å var hanterbara och kände mig såååå lugn. Gick runt hemma; städade lite mer, mös med Filippa så mycket jag bara kunde. Efter lunch började värkarna göra lite mer ont. Kom tätare .. Björn blev orolig å tjatade att vi skulle åka in men jag sa bara – Nej jag vill vara hemma mer.. så jag bet ihop… tills han kände; nej Frida nu får det va nog nu åker vi in ; så han tvingade mig. Jag ville stanna hemma … Klockan var kanske runt 3 på efm då. Vi åkte & hämtade upp min syster som bor i Solna som skulle vara med & i bilen ringer vi in & jag berättar att vi är påväg & hon säger i telefonen att – Du låter inte så besvärad, va beredd på att du kanske blir hemskickad. .

Då känner jag bara att – åh vad onödigt dom kommer skicka hem oss…. å blir lite småsur på Björn … samtidigt som jag kommer på att mitt legg är hemma… så Björn fick släppa av mig å lillasyster på förlossningen & vända tillbaka (förlåt älskling) När han släpper oss känner jag hur skönt det är att stå utomhus så vi står där ett tag jag & Julia medans jag får värkar. Men hon tvingade också in mig efter ett tag. Så vi åkte först upp till våning 4 där man gör ctg innan man får åka upp på plan 9 där själva förlossningen är. I receptionen står en äldre kvinna & tar emot oss & frågar vad vi ska göra därav jag säger att – Ja? Jag ringde förut & jag ska väl undersökas eftersom min förlossning har satt igång. Hon tittar på mig å säger – Jaha är du verkligen säker på det? Du ser så himla fräsch ut…. & ser inte ut att ha så ont.

– Eh … Jag vet ju inte det är därför jag är här???

Får ett rum på en gång & får hjälp trots legitimation är hemma .. som tur var!

En barnmorska kommer in; – Jaha! Då ska vi se! Du tror att förlossningen är ingång?

Hon slänger också ur sig att – Ta mig inte fel nu men du ser inte ut att ha så ont; vi är inte vana att någon ser så fräsch ut ..

alltså; jag hade sminkat mig & satt med en bulle i håret & tänkte(?) Får man inte vara lite fin på sin förlossning…? Jag har sminkat mig, är det förbjudet…? Blev väldigt irriterad iallafall..

Men du kan ju vara en liten luring säger hon då; så vi ska mäta dina värkar å bebisen. Hon sätter på allting ; väntar in en värk & tittar fundersamt på skärmen å säger ; eh hmm. Du får nog lägga dig ner för måste se om det var bebisen eller du som blev ansträngd där..

Så jag låg ner & lät kanske 4-5 värkar svänga förbi när hon var i rummet intill. Under tiden har Björn hunnit komma å barnmorskan kommer in igen efter ca 25 min. – Ja du har ju värkar å bebis verkar påverkas. Så vi ska undersöka dig så får vi se då säger hon.

Jag lägger mig ner & hon gör en undersökning där dom kan avgöra med sina fingrar hur öppen man är. Då hon säger – Men oj; du är ju öppen 6 cm!! Vi måste upp till ett rum med dig nu! Vänta här säger hon & går iväg & kommer tillbaka med damen från receptionen & hon säger – Jaha du var minsann en riktig luring endå… Lycka till nu du!

Vi åker upp till vången & får rum 11 som är ett rum precis i början & det var sååå himla fint. Inredningen, utsikten, ja allt! Jag blev så taggad!

Vi sätter oss ner; pratar lite om förlossningen & mitt brev, förbereder osv .. Nu börjar det ; nu kör vi säger jag till Björn & Julia!

Utsikten från BB- Stockholm & vårt rum.

Stackars barn

Alltså … ibland fungerar inte hjärnan som den borde. Igår fick Filippa äta köttfärssås med spagetti med oss. Jag gjorde en egen till henne utan lök & starka tillsatser. Men jag råkade hälla i chili(tomatsås) i Filippas mat. Hon åt som aldrig förr. Men när hon vaknade på morgonen hade hon bajsat (såklart) & var röd i hela stjärten både bak & fram.! Ja vad kan detta bero på tro? 😭 Åh vad jag känner mig så jäkla dum. Stackars liten kunde knappt gå. Men nu har jag smörjt in med massa olja & idomin. Det ska gå över snabbt. Men ja; man lär sig av sina misstag men misstag som dessa får bara inte hända. Jag skäms så mycket…. Hon ska få något extra gott idag … 😭