Det bästa som hänt mig.

När jag blev tillsammans med Björn. Jag är så glad, att vi har det så bra som vi har det idag. Av alla småsaker/stora som vi gått igenom. Det känns som att vi varit med varandra hela livet. Jag har aldrig varit så kär i någon förut. Nu vet jag verkligen hur det är att vara kär, och fan vad pissjobbigt det kan vara. Men samtidigt, den mest underbaraste känslan som finns. När vi går skilda vägar, för att t.e.x. gå till jobb/skola/hem. Det är då man oftast märker hur mycket man tycker om sin partner, hur mycket han/hon betyder. Varför är det så? I mitt fall så är det för att vi umgås oftast väldigt länge. Sen ses vi inte på en vecka, sen ses vi 3-4 dagar sen fram&tillbaka. Nu har vi varit med varandra nästan hela sommaren, som jag lovat honom, förra året va lite enskilt… Vi har haft jättekul och mysigt. Nu börjar han jobba igen. Så jag måste roa mig med annat nu i 3 veckor. Då skolan börjar den 19 augusti. Ska hinna åka till Norrland och träffa kusinerna också. Sen är det tillbaka till verkligheten igen, och världens mest jobbigaste och tråkigaste klass. Vi är direkt ingen klass som varken kan kommunicera, eller vara tysta, eller normala. Får hoppas och be (till?) att några växt upp iallafall. Tveksamt men, hoppas. Nu ska jag krypa under täcket och se klart på Hitta Nemo.

Jag älskar dig Björn, finns ingen/inget som tar din plats i mitt hjärta.

En reaktion på ”Det bästa som hänt mig.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.