K Ä N S L I G A R E

Sen jag träfafde Björn, har jag blivit en.. mes? Menar inget dåligt egentligen. Bar det att, vad jag än kollar på så gråter jag, när det är sorligt,romantiskt och glada slut osv. Till & med till animerat och tecknat. Vad har hänt med mig? Är det Björn eller har jag bara blivit en mer känslig människa ren allmänt? Jag tror att det är Björns förtjänst. och som sagt menar jag absolut inget dåligt med det. Det är skönt att få gråta. det är skönt att få vara kär. Känslan i magen, ja hela kroppen är underbar. det tar aldrig slut. men ibland kan det vara lite jobbigt. Jag bryter ihop allt för ofta nuförtiden. Jag blir ledsen för minsta lilla, jag trycker ner migsjälv för minsta lilla skäll/kritik jag får. Jag mår dåligt, här inne. men på utsidan låtsas jag som ingenting och är hut glad & trevlig som helst. Jag vet inte vad det är. Dålig självkänsla. Jag måste lära mig att älska migsjälv.Men måste säga att jag är väldigt väldigt glad att jag valde psykologi. Kanske kan det hjälpa mig en bit på vägen iaf. Så jag kan acceptera mig för den jag är och lägga sånt på viktigare saker istället. Sluta bry mig om alla falska ”vänner” som går bakom min rygg. Jag är för snäll. jag litar på för många. Nu får det vara nog.  Jag är en människa. Jag har också känslor. Men det tänker dom inte på. Tror inte att dom inser riktigt vad dom gör/har gjort. Men dom har definitivt förlorat mig. Så får vi se vem som skrattar sist.

2 reaktioner på ”K Ä N S L I G A R E

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.