Till & med en familjemedlem vänder ryggen mot mig. Där tog det stop, nu räcker det, nu sträcker jag på mig. Det jobbigaste är när jag vet att jag har så jävla rätt, ( ursäkta språket ) Men jag blir så less. Bara massa skitsnack. Men nog om det, jag blir bara starkare och så småning om kommer jag flytta hemifrån helt och hållet. Inte långt kvar. Behöver bara lite pengar och tid är pengar. Sen sticker jag och lever mitt egna liv och står på mina egna ben. Längtar. Sträck på er! Puss & kram
Bild från planet , påväg till Tunisien