Finns inga ord över hur besviken och ledsen jag är nu. Att man inte kan lära sig att tänka efter, att man faktiskt sårar andra. Även fast personen som gjort misstaget tycker ” men det är väl ingenting” jag är så trött nu, hur kan man ens vara så elak? För andra gången? Jag tar djupa andetag och somnar om igen, tårarna smakar salt. Haha. Kram på er. och nej lilla Petra, det handlar inte alltid om dig :)

20120725-194632.jpg

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.