Absolut ingenting. Jag har ingen energi kvar. Min kropp är ömm, mina fötter värker, jag har ont i livmodern, jag är grinig och trött.. kan inte böja mig ner och mina ben är vingliga. Nu får hon snart komma ut. Men några veckor till! Jag vill inte att hon ska få gulsot eller behöva stanna en vecka på sjukhuset så det är bara å bita i det sura äpplet! Annars är är livet helt fantastiskt! Här har vi dagens mage och en skymt av mitt ego. Kram på er! 
