Förlossningsberättelse del 1.

Wow. Vad vi kvinnor kan!

Jag är så otroligt imponerad på kvinnokroppen & hur en människa kan klara av en smärta som denna. Helt otroligt!

Jag har haft en helt fantastisk graviditet denna gång också; dock mått väldigt väldigt illa men har kunnat hantera det endå & mot slutet blev allt bättre. Inte kunnat jobba dock pga belastningen.. så varit sjukskriven december & nästan Januari ut. Välbehövt!

Har haft så många förvärkar & sammandragningar flera veckor innan födseln & dom har gjort så ont… Men den 25:e januari tidigt på morgonen runt 03:00 för att vara lite mer punktlig började jag känna dom där värkarna igen, fast nu kom dom hela tiden, & på morgonen(?) Jag låg där trött & tänkte ”men åh kan dom sluta snart så jag kan få somna om..?” Men det slutade såklart inte; så jag gick upp. Började städa, tvätta, duschade , gjorde mig i ordning… samtidigt som jag fick ont då & då. Tillslut insåg jag att det är nog dags … dom försvinner inte. Björn öppnade dörren till vår garderob där jag stod & plattade håret & säger – Är det dags att föda eller??? Varav jag svarar lite irriterat haha – Ja älskling; men gå & lägg dig å sov!! Så han gör ju som jag säger ; han somnar om. Några timmar senare har vi ringt till svärföräldrarna som ska vakta Filippa under tiden. Värkarna fortsatte å var hanterbara och kände mig såååå lugn. Gick runt hemma; städade lite mer, mös med Filippa så mycket jag bara kunde. Efter lunch började värkarna göra lite mer ont. Kom tätare .. Björn blev orolig å tjatade att vi skulle åka in men jag sa bara – Nej jag vill vara hemma mer.. så jag bet ihop… tills han kände; nej Frida nu får det va nog nu åker vi in ; så han tvingade mig. Jag ville stanna hemma … Klockan var kanske runt 3 på efm då. Vi åkte & hämtade upp min syster som bor i Solna som skulle vara med & i bilen ringer vi in & jag berättar att vi är påväg & hon säger i telefonen att – Du låter inte så besvärad, va beredd på att du kanske blir hemskickad. .

Då känner jag bara att – åh vad onödigt dom kommer skicka hem oss…. å blir lite småsur på Björn … samtidigt som jag kommer på att mitt legg är hemma… så Björn fick släppa av mig å lillasyster på förlossningen & vända tillbaka (förlåt älskling) När han släpper oss känner jag hur skönt det är att stå utomhus så vi står där ett tag jag & Julia medans jag får värkar. Men hon tvingade också in mig efter ett tag. Så vi åkte först upp till våning 4 där man gör ctg innan man får åka upp på plan 9 där själva förlossningen är. I receptionen står en äldre kvinna & tar emot oss & frågar vad vi ska göra därav jag säger att – Ja? Jag ringde förut & jag ska väl undersökas eftersom min förlossning har satt igång. Hon tittar på mig å säger – Jaha är du verkligen säker på det? Du ser så himla fräsch ut…. & ser inte ut att ha så ont.

– Eh … Jag vet ju inte det är därför jag är här???

Får ett rum på en gång & får hjälp trots legitimation är hemma .. som tur var!

En barnmorska kommer in; – Jaha! Då ska vi se! Du tror att förlossningen är ingång?

Hon slänger också ur sig att – Ta mig inte fel nu men du ser inte ut att ha så ont; vi är inte vana att någon ser så fräsch ut ..

alltså; jag hade sminkat mig & satt med en bulle i håret & tänkte(?) Får man inte vara lite fin på sin förlossning…? Jag har sminkat mig, är det förbjudet…? Blev väldigt irriterad iallafall..

Men du kan ju vara en liten luring säger hon då; så vi ska mäta dina värkar å bebisen. Hon sätter på allting ; väntar in en värk & tittar fundersamt på skärmen å säger ; eh hmm. Du får nog lägga dig ner för måste se om det var bebisen eller du som blev ansträngd där..

Så jag låg ner & lät kanske 4-5 värkar svänga förbi när hon var i rummet intill. Under tiden har Björn hunnit komma å barnmorskan kommer in igen efter ca 25 min. – Ja du har ju värkar å bebis verkar påverkas. Så vi ska undersöka dig så får vi se då säger hon.

Jag lägger mig ner & hon gör en undersökning där dom kan avgöra med sina fingrar hur öppen man är. Då hon säger – Men oj; du är ju öppen 6 cm!! Vi måste upp till ett rum med dig nu! Vänta här säger hon & går iväg & kommer tillbaka med damen från receptionen & hon säger – Jaha du var minsann en riktig luring endå… Lycka till nu du!

Vi åker upp till vången & får rum 11 som är ett rum precis i början & det var sååå himla fint. Inredningen, utsikten, ja allt! Jag blev så taggad!

Vi sätter oss ner; pratar lite om förlossningen & mitt brev, förbereder osv .. Nu börjar det ; nu kör vi säger jag till Björn & Julia!

Utsikten från BB- Stockholm & vårt rum.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.